Min historia

Susanne 33 år

Jag har nog alltid haft strul med magen. Inte akut direkt men så fort jag ätit något utöver det vanliga så har min mage gjort mig uppmärksam på det – en känslig mage helt enkelt. Men när jag var i 20-årsåldern hände något. Gradvis så blev problemen mer ihållande. När det var som värst brukade jag ta Camalox, upp till fem tabletter om dagen kunde det bli. Tyckte nog att det fungerade tillfredsställande. Mot slutet av mina graviditeter kunde jag också känna av halsbränna. Det brukade hålla i sig i några dagar, kanske upp till en vecka, men inte mer. Efter att ha pratat med min barnmorska fick jag tips om en rad receptfria läkemedel som var ofarliga under graviditeten – med hjälp av dem kunde jag hålla mina besvär på en nivå som fungerade för mig.

Men så för ett tag sen hände något. Plötsligt blev mina besvär så mycket jobbigare, och det gick inte över oavsett vad jag testade. I tre veckor gick jag omkring och kände mig jättekörig i magen – en bubblig känsla och ett ständigt rapande. Jag fick nog och gick till doktorn. Hon kunde dock inte se något annat än en rodnad i nedre delen av magsäcken, i övrigt var allt normalt. Hon föreslog att vi skulle göra ett försök med protonpumpshämmare i ett par veckor. Men inget hände, jag blev inte bättre. Det var först efter ett par veckor när det lugnade ner sig på jobbet som mina besvär försvann. Tillbaka hos läkaren fick jag förklaringen att detta beror på att jag har så kallad funktionell dyspepsi. Visst känns det jobbigt att det är svårt att hitta bot mot det, men nu när jag vet vad det är så är det lättare att förstå hur jag ska hantera min känsliga mage. Och det är faktiskt en lättnad.