Magskolan Printlogga

Checklista

Vanliga symtom hos barn

  • oupphörlig gråt eller plötsliga gråtattacker
  • återkommande kräkningar
  • återkommande halsbränna
  • sura uppstötningar och återkommande ljud som av "våta rapar" [6]
  • barnet säger att det ”smakar kräk i munnen”
  • magont
  • sväljnings- och andningssvårigheter [7]
  • störd nattsömn
  • dålig viktuppgång eller matvägran

Andra barn kan få symtom som liknar dem hos vuxna, som halsbränna, sura uppstötningar, kroniskt halsont, magont, svullnad och känsla av obehag från matstrupen [8].


Barnets vardag påverkas

Refluxsjukdom har stor påverkan på ett barns livskvalitet. Barnets fysiska och psykiska hälsa påverkas – med exempelvis ilska, frustration, ångest och även depression som följd. En enkät utförd i USA visade att en stor del av barn med refluxsjukdom fått försämrade skolresultat, sömnstörningar samt sociala svårigheter [9]. Sjukdomen får stora konsekvenser för hela familjen [10].


Är sjukdomen farlig?

Om refluxsjukdom inte behandlas kan allvarliga komplikationer uppkomma, exempelvis förträngning av matstrupen, sår och blödningar. I sällsynta fall kan refluxsjukdom också medföra så kallad Barretts esofagus, en förändring av slemhinnan i matstrupen som på lång sikt kan medföra en viss ökad risk för cancer [3]. Men sjukdomen kan behandlas hos de flesta barn, och bör alltid diagnostiseras av läkare.



Referenser:

  1. Malfertheiner P, Hallerbäck B. Clinical manifestations and complications of gastroesophageal reflux disease (GERD). Int J Clin Pract 2005;59:346–55.
  2. Nelson SP, Chen EH, Syniar GM, Christoffel KK. Prevalence of symptoms of gastroesophageal reflux during childhood: a pediatric practice-based survey. Pediatric Practice Research Group. Arch Pediatr Adolesc Med 2000;154:150-4.
  3. Malfertheiner P, Hallerbäck B. Clinical manifestations and complications of gastroesophageal reflux disease (GERD). Int J Clin Pract 2005;59:346–55. Gold BD. Outcomes of pediatric gastroesophageal reflux disease: in the first year of life, in childhood, and in adults…oh and should we really leave Helicobacter pylori alone? J Pediatr Gastroenterol Nutr 2003;37 Suppl 1:S33-9.
  4. Burns, J. Pediatric GERD is a common but easily overlooked medical condition. Pediatric/Adolescent Gastroesophageal Reflux Association (PAGER) (1998c). Pediatric gastroesophageal reflux (GER) [on-line]. Available: www.reflux.org/reflux/paghomfa.nsf/pages/gerpediatric.htm
  5. Pediatric/Adolescent Gastroesophageal Reflux Association (PAGER) (1998c). Pediatric gastroesophageal reflux (GER) [on-line]. Available: www.reflux.org/reflux/paghomfa.nsf/pages/gerpediatric.htm
  6. Pediatric/Adolescent Gastroesophageal Reflux Association (PAGER) (1998c). Pediatric gastroesophageal reflux (GER) [on-line]. Available: www.reflux.org/reflux/paghomfa.nsf/pages/gerpediatric.htm
  7. Rudolph CD, Mazur LJ, Liptak GS, Baker RD, Boyle JT, Colletti RB, et al. Guidelines for evaluation and treatment of gastroesophageal reflux in infants and children: recommendations of the North American Society for Pediatric Gastroenterology and Nutrition. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2001;32 Suppl 2:S1-31.
  8. Rudolph CD, Mazur LJ, Liptak GS, Baker RD, Boyle JT, Colletti RB, et al. Guidelines for evaluation and treatment of gastroesophageal reflux in infants and children: recommendations of the North American Society for Pediatric Gastroenterology and Nutrition. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2001;32 Suppl 2:S1-31.
  9. Patients’ Perspectives on GERD, AstraZeneca Survey. September, 2006
  10. Patients’ Perspectives on GERD, AstraZeneca Survey. September, 2006
  11. Dent J, Brun J, Fendrick A, Fennerty M, Janssens J, Kahrilas P et al. on behalf of the Genval Workshop Group. An evidence-based appraisal of reflux disease management – the Genval Workshop Report. Gut 1999;44 Suppl 2:S1–15
  12. DeVault KR, Castell DO. Updated guidelines for the diagnosis and treatment of gastroesophageal reflux disease. Am J Gastroenterol 2005;100:190-200.
  13. Dent J, Brun J, Fendrick A, Fennerty M, Janssens J, Kahrilas P et al. on behalf of the Genval Workshop Group. An evidence-based appraisal of reflux disease management – the Genval Workshop Report. Gut 1999;44 Suppl 2:S1–15. Dent J, Jones R, Kahrilas, P, Talley NJ. Management of gastro-oesophageal reflux disease in general practice BMJ 2001;322:344-347. Dent J, Jones R, Kahrilas, P, Talley NJ. Management of gastro-oesophageal reflux disease in general practice BMJ 2001;322:344-347
  14. Werlin SL, Dodds WJ, Hogan WJ, Arndorfer RC. Mechanisms of gastroesophageal reflux in children. J Pediatr 1980;97:244-9. Hassall E, Kerr W, El-Serag HB. Characteristics of children receiving proton pump inhibitors continuously for up to 11 years duration. J Pediatr 2007;150:262-7, 267 e1.
  15. Hassal E. Decisions in diagnosing and managing chronic gastroesophageal reflux disease in children. J Pediatr. 2005;146(suppl):S3-S12

Senast uppdaterad: 2009-11-05

 
Lif

www.magskolan.nu | Copyright, Astra Zeneca AB