År 1988 lanserades Losec, världens första protonpumpshämmare, på världsmarknaden. Svenska forskare hade utvecklat ett läkemedel som radikalt förändrade vården av magsår och refluxsjukdom. Åtta år senare var Losec världens mest sålda läkemedel. Idag, 20 år efter lanseringen, räknas det som en av de viktigaste innovationerna inom svenskt näringsliv.
Historien bakom Losec sträcker sig över ett längre tidsperspektiv än historien med Losec. Det tog nämligen 22 år för forskarna innan det blev en färdig produkt av det magsårsprojekt som startade redan 1966. Ett viktigt skäl till den intensiva forskningen var att det saknades ett läkemedel som effektivt kunde behandla magsår.
Upptäckten att de flesta magsår orsakades av bakterien Helicobacter pylori belönades med Nobelpriset i medicin 2005 och forskarna vidareutvecklade behandlingen med Losec tillsammans med antibiotika så att magsår blev en sjukdom som gick att bota.
– Den betydelse som Losec haft för hälsa och livskvalitet hos hundratals miljoner patienter över hela världen är enormt stor. De samhällsekonomiska vinsterna genom minskad sjukskrivning och väsentligt färre magoperationer likaså, säger Staffan Ternby, vars karriär som informationschef i Astra/AstraZeneca startade samtidigt som Losec lanserades.
Svårbearbetad substans
Forskargruppen testade flera hundra olika substanser under projektets gång innan de slutligen hittade omeprazol. Den nya substansen tålde varken ljus, vatten, värme eller saltsyra. Trots detta valde forskarna att gå vidare med omeprazol. För att skydda den från nedbrytning i den sura miljön i magsäcken tillverkades små korn av omeprazol och ”paketerades” i en skyddande hinna som bestod av flera lager. Skyddshinnan löses sedan upp när den kommer in i tolvfingertarmen där substansen tas upp genom tarmväggen och når magsäckens syraceller via blodbanan. Inne i syracellerna omvandlas omeprazol till en aktiv syrapumpshämmare.
1981 inleddes ett världsomfattande kliniskt prövningsprogram med det läkemedel som senare skulle få namnet Losec. 1986 lämnades registreringsansökan in för korttidsbehandling med Losec. Redan året därpå godkändes Losec i Frankrike och 1988 godkändes Losec för försäljning i Sverige samt ytterligare sju europeiska länder.
Ledande inom mage-tarmområdet
Det intensiva forskningsarbetet fram till lanseringen av Losec var dock bara startskottet för AstraZeneca som under kommande år blev världsledande inom behandling av sjukdomar inom mage-tarmområdet. Losec vidareutvecklades och godkändes för flera indikationer, däribland långtidsbehandling av refluxsjukdom.
År 2000 kom uppföljaren, Nexium. Aktuella studier visar att Nexium idag är den mest effektiva protonpumpshämmaren [1, 2, 3].
Drygt 1,3 miljarder patientbehandlingar har idag genomförts med Losec och Nexium. Den helt dominerande användningen av Losec och Nexium gäller refluxsjukdom, en sjukdom som var tionde svensk lider av. Sjukdomen uppstår när saltsyran i magsäcken läcker upp i matstrupen, där den orsakar allvarlig sveda, inflammation och sår.
– Genom Losec och senare Nexium har behandlingen av magsår och refluxsjukdom väsentligt förändrats, från en livshotande sjukdom till en åkomma som kan behandlas på en vecka. Losec och Nexium inneburit att många patienter kan leva ett normalt liv med få återfall, vilket för 20 år sedan ofta inte var möjligt. Under årens lopp har vi fått mängder med brev och hälsningar från patienter som vittnat om att de fått ett nytt liv genom Losec och Nexium, konstaterar Staffan Ternby.
Losec – avtryck i historien
1966
Magsårsprojektet startar.
1973
Substansen H124/26 upptäcks och blir utgångspunkten för alla föreningar i det fortsatta projektet. Substansen vidareutvecklas och den nya substansen får kodnamnet timoprazol. Det är den 340:e substansen i projektet.
1978
Samarbete inleds med professor George Sachs i USA, en av syra/protonpumpens upptäckare.
1979
Projektgruppen tar fram substansen omeprazol. Denna substans får senare namnet Losec.
1981
Ett världsomfattande kliniskt prövningsprogram inleds. De första i kliniska resultaten med Losec (läkning av sår i tolvfingertarmen) presenteras i Stockholm under en världskongress i gastroenterologi 1982.
1984
Larm om magcancer hos några råttor som ingått i djurstudierna stoppar alla kliniska studier. Larmet visar sig vara ett falsklarm.
1986
De första registreringsansökningarna lämnas in. De avser korttidsbehandling av sår i magsäcken och tolvfingertarmen samt svårbehandlade skador i matstrupen orsakade av att sur magsaft kommer upp i strupen (refluxesofagit). Dessutom lämnas en ansökan in för behandling av Zollinger-Ellisons syndrom.
1988
Losec lanseras i åtta länder – Norden, BeNeLux och Schweiz. Mer än 13 000 patienter har redan fått Losec i kliniska studier.