– patienterna mår lika dåligt som personer med hjärtsvikt
Mer än var tionde person i västvärlden lider av gastroesofageal refluxsjukdom. Det är ett komplext tillstånd som kliniskt tar sig många olika uttryck. Ofta medför symtomen en kraftigt försämrad livskvalitet hos den som drabbas.
Referent: Karin Rehn
Professor Ingela Wiklund, AstraZeneca R&D i Mölndal, har nyligen sammanfattat dagens kunskap om refluxsjukdomens påverkan på hälsorelaterad livskvalitet, och besvärens betydelse för bortfall i produktivitet.
Fokus på symtomen istället för endoskopiresultat
ProGERD-studien, vilken inkluderade över 6 000 refluxpatienter i tysk primärvård, har gett en stor insikt i hur refluxsjukdomen påverkar hälsorelaterad livskvalitet (health-related quality of life (HRQoL)) [1].
Studien visade att patienterna mådde klart sämre än en tysk normalbefolkning (figur 1). Refluxpatienterna hade bland annat sämre möjligheter att äta och dricka normalt, en störd nattsömn och mindre ork. De mådde också känslomässigt dåligt.
Livskvaliteten var lika försämrad oavsett om patienter hade esofagit eller inte. Detta visar på vikten av att ta hänsyn till symtomen istället för att stirra sig blind på fynden vid endoskopi, när man vill förstå – och förbättra – situationen för sin patient.
I ProGERD-studien sågs signifikanta förbättringar i HRQoL efter behandling med protonpumpshämmare (esomeprazol). Genom behandlingen normaliserades de patofysiologiska störningarna snabbt. Patienternas värden med avseende på hälsorelaterad livskvalitet var jämförbara med normalbefolkningens redan efter två veckors behandling (figur 2). Liknande mönster har setts i en annan aktuell tysk studie på 142 refluxpatienter [2].
Svårigheter att fungera normalt i vardagslivet
Livskvalitet kan också kvantifieras genom att använda bruksvärde (utility values), genom en skala som går från 1 (lika med helt perfekt hälsa) till 0 (lika med död). I en sådan undersökning, på drygt 1 000 svenska och tyska patienter, visades att patienterna i samband med symtom rankade sin hälsostatus till 0,69, att jämföra med värdet på 0,84 som gällde i frånvaro av reflux [3].
Refluxpatienterna upplever störd sömn, minskad ork, allmänt ont i kroppen, försämrat sexliv och ängslan över de underliggande orsakerna till symtomen. Man kan inte fungera normalt i vardagslivet och har svårt att njuta av mat och dryck [4].
Den påverkan som dessa besvär har på livskvaliteten kan jämföras med andra kroniska sjukdomstillstånd. Man ser då att försämringen i hälsorelaterad livskvalitet vid reflux är jämförbar med, eller större än, den som observeras för bland annat diabetes, artrit, angina, och hjärtsvikt [5–10].
Nattliga symtom verkar ha särskilt stor påverkan på HRQoL, vilket bland annat visats i en studie på över 9 000 individer [11–13].
Ett flertal studier med samma resultat – reflux påverkar arbetsförmågan I en annan studie på 1 000 patienter med halsbränna uppgav 75 procent att de hade sömnproblem. 40 procent av dessa sov så dåligt att de hade försämrad möjlighet att fungera bra på arbetet under dagtid [14].
Den försämrade livskvaliteten påverkar ofta arbetsförmågan. Traditionellt har man mätt arbetsrelaterat produktivitetsbortfall genom att titta på sjukfrånvaro. Men refluxsymtom kan också leda till en kraftig reducering av arbetsförmågan hos de personer som trots besvären befinner sig på sin arbetsplats [15]. Även oförmåga att hantera vardagen utanför arbetslivet, som hushållsarbete och avkopplande hobbies, har en negativ påverkan på såväl samhälle som individ.
Ett antal metoder finns för att bedöma kostnaden för hälsorelaterat produktivitetsbortfall både inom och utanför arbetslivet.
Enligt en studie på knappt 1 000 personer, där ett av de bäst validerade frågeformulären användes, såg man att den arbetsproduktivitet som går förlorad på grund av refluxsjukdom var i paritet med arbetsbortfall på grund av huvudvärk eller ont i ryggen [16, 17]. Personer med refluxbesvär var oftare än övriga borta från arbetet, och fungerade sämre då de var där (figur 3).
Figur 3: Frånvaro och nedsatt arbetsförmåga på grund av reflux bland hotelanställda (28,6 procent av de totalt 956 anställda hade refluxsjukdom).
Resultaten från en annan undersökning på patienter med mild till måttlig halsbränna visade att symtomen ledde till en frånvaro på i genomsnitt 2,5 timmar per vecka. Arbetsförmågan var nedsatt med i genomsnitt 23 procent [18]. Dessa resultat är i samklang med ytterligare en studie på 1 000 individer med refluxsymtom, där en tredjedel uppgav att deras symtom gjorde det omöjligt att fungera optimalt på arbetet [19].
Flera av studierna rapporterade en signifikant korrelation mellan produktivitet och symtomens svårighetsgrad (Figur 4). Och bland personer med nattliga besvär är det 25 procent större sannolikhet att symtomen försämrar produktiviteten [18].
Förbättrad kommunikation av avgörande betydelse
Även milda och måttliga refluxsymtom påverkar livskvaliteten och förmågan att leva ett normalt liv, vilket också kan ha kostsamma effekter på arbetsförmågan. Det finns klara vetenskapliga bevis för att protonpumpshämmare minskar problemen oavsett om esofagit finns med i bilden eller ej [1]. Därför är det förvånande att endoskopiresultat så ofta styr behandlingen. Men även om patienterna får en protonpumpsbehandling är det inte alltid de blir tillräckligt bra [20]. Trots medicineringens goda resultat i kliniska studier kvarstår ibland besvär hos patienterna när protonpumpshämmare används i den kliniska verkligheten. Detta speglar ofta en dålig kommunikation mellan läkare och patient [21].
Att angripa kommunikationsproblemet utifrån begreppet hälsorelaterad livskvalitet kan vara ett sätt att nå bättre resultat. Det är ofta lättare för patienten att beskriva sjukdomens påverkan på det dagliga livet än att korrekt rapportera symtomens frekvens och svårighetsgrad. Enkla verktyg för att följa sjukdomen, liknande sådana som finns vid andra kroniska sjukdomstillstånd, skulle underlätta för båda parter. Att utgå ifrån symtomens negativa påverkan på vardagslivet kan också visa sig vara det mest effektiva sättet att optimera behandlingen. För ytterligare detaljer, hänvisas till review i Expert Rev. Pharmacoeconomics Outcome Res. 3 (3) 341-350 (2003).
The National Heartburn Alliance har frågat amerikanare med refluxsjukdom om deras halsbränna påverkar:
- Matglädjen – 35 % svarade ”ja, ofta”
- Möjligheten att äta ute på restaurang – 25 % svarade ”ja, ofta”
- Möjligheten att få en god natts sömn – 24 % svarade ”ja, ofta”
- Arbetskoncentrationen – 43 % svarade ”ja, ofta eller ibland”
- Familjeaktiviteterna – 37 % svarade ”ja, ofta eller ibland”
- Möjlighet till fysisk träning – 33 % svarade ”ja, ofta eller ibland”
- Den sociala samvaron – 33 % svarade ”ja, ofta eller ibland”
- Att resa för nöjes skull – 31 % svarade ”ja, ofta eller ibland”
(Referens: National Heartburn Alliance: Survey 2000 results: a community perspective. 2000, NHA)