Underbehandling av refluxsjukdom leder till stora produktivitetsförluster

Fjorton procent av alla svenskar lider av refluxsjukdom [1]. De har lägre hälsorelaterad livskvalitet [2] än patienter med till exempel hypertoni, hjärtsvikt och astma. 87 procent av patienterna [3] har aldrig fått uppföljning på sina symtom efter insatt behandling och upp till 63 procent har kvarstående besvär trots behandling [4]. Produktivitetsförluster motsvarande 4,9 miljarder kronor per år skulle kunna undvikas genom strukturerad uppföljning och bättre syrahämmande behandling [5]. Det visar tre olika studier som presenterades på Riksstämman i Göteborg i november.  

Kostnaden för syrahämmande läkemedel, så kallade PPI, utgör en stor del av den totala läkemedelskostnaden i primärvården. Ungefär 632 000 personer behandlades med PPI under 2006, enligt Läkemedelsregistret. RANGE-studien [4] som genomförts på 18 svenska vårdcentraler visar att nästan en tredjedel av alla patienter med PPI-behandling saknar journaldokumentation om orsaken till behandling. Den visar också att tre av fyra patienter anser att de inte kan vara utan PPI-behandling. Forskarna som står bakom studien drar slutsatsen att det finns behov av bättre dokumentation och uppföljning av PPI-behandling i Sverige. 

Stora vinster

IMPROVE-studien [6] som genomförts på 57 svenska vårdcentraler visar också att 28 procent av patienterna har kvarstående symtom trots pågående PPI-behandling. 1 191 patienter besvarade enkäten som låg till grund för studien, medelåldern var knappt 50 år och sju av tio var förvärvsarbetare. Patienterna fick under studien en förbättrad syrahämmande behandling, i form av Nexium 40 mg dagligen eller en höjd dos av befintlig PPI-behandling. Efter fyra veckors behandling var två av tre patienter helt symtomfria. Deras hälsorelaterade livskvalitet höjdes till en nivå som är jämförbar med normalbefolkningens och patienternas förmåga att utföra sitt arbete förbättrades med motsvarande 80 000 kronor per patient och år [7].

Svensk produktivitetsförlust på 4,9 miljarder kr kan undvikas

Svenska beräkningar har tidigare uppvisat indirekta kostnader på cirka 1,5 miljarder kronor per år i samband med refluxsjukdom. Denna summa inkluderar även sjukskrivning, förtidspension och frånvaro från arbetet i samband med refluxrelaterad sjukvård [8]. I en internationell översikt av GERD-relaterade produktivitetsförluster drar forskarna slutsatsen att förlusterna främst beror på försämrad förmåga att utföra arbetet på plats [9]. Nu visar nya data från studien [5] att produktivitetsförluster motsvarande 4,9 miljarder kronor per år skulle kunna undvikas genom strukturerad uppföljning och förbättrad syrahämmande behandling. Studien visar också att den GERD-relaterade minskningen av arbetsförmågan minskade från 20,9 till 8,5 procent, vilket medför en ökning av arbetstiden med 4,3 timmar per vecka och patient.  

Sämre livskvalitet

Antalet diagnostiserade och därmed korrekt behandlade patienter kan vara underskattade. 3 863 GERD-patienter i primärvården har därför fått besvara ett antal frågor i en kvalitetsuppföljning av refluxsjukdom [3].  Av dessa patienter ansåg endast 58 procent att deras läkare hade meddelat en klar diagnos. Refluxsjukdomen hade en starkt negativ inverkan på livskvaliteten, 48 procent av GERD-patienterna hade signifikanta sömnproblem och 55 procent hade symtom som medförde begränsningar i arbetsförmåga och vardagen.

– Patienterna ska få en korrekt behandling som alltid måste säkerställas genom uppföljning. Korrekt behandling leder till att tre av fyra blir besvärsfria på en månad. Det är helt uppenbart att det krävs bättre instrument för diagnos och att uppföljning av insatt behandling är en nödvändighet. Det finns nu ett verktyg i form av ett enkelt självtest som heter GerdQ, för att hitta och utvärdera refluxsjukdom, säger professor Per Hellström, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Självtest GerdQ

GerdQ består av sex frågor som besvaras på några minuter. Baserat på svaren redovisas sedan om man har refluxsjukdom eller inte samt om man har en tillräckligt effektiv behandling. Den svarande ska utgå från den senaste veckans upplevelser och besvara följande sex frågor:

1. Hur ofta har du haft en brännande känsla bakom bröstbenet (halsbränna)?
2. Hur ofta har du känt maginnehåll (fast eller flytande) röra sig uppåt mot halsen eller munnen (uppstötningar)?
3. Hur ofta har du haft smärta mitt i den övre delen av magen?
4. Hur ofta har du känt dig illamående?
5. Hur ofta har du haft svårt att sova gott på grund av halsbränna och/eller uppstötningar?
6. Hur ofta har du tagit någon receptfri medicin mot halsbränna och/eller uppstötningar utöver vad din läkare har sagt att du skall ta (till exempel Losec MUPS, Omeprazol, Zantac, Pepcid, Novalucol, Link, Rennie, Samarin)?

Här kan du läsa mer om GerdQ.