Magskolan Printlogga

Fakta om refluxsjukdom hos barn

Refluxsjukdom är ett tillstånd som innebär att syra från magen stöts upp i matstrupen, den kanal som förbinder munnen med magen. Magsyra strömmar så att säga bakåt, vilket kallas reflux [1].

Refluxsjukdom kan drabba vem som helst, oavsett ålder och således även barn. Sjukdomen ger upphov till besvärliga symtom och kan leda till allvarliga komplikationer.

I västvärlden förekommer halsbränna och sura uppstötningar minst någon gång i veckan hos omkring 2 % av barnen i åldrarna 3-9 år, och hos omkring 5-8 % av barnen i åldrarna 10-17 år [2].

Om refluxsjukdom inte diagnostiseras korrekt kan allvarliga komplikationer uppkomma, exempelvis förträngning av matstrupen, sår och blödningar. I sällsynta fall kan refluxsjukdom också medföra så kallad Barretts esofagus (en omvandling av slemhinnan i matstrupen, som egentligen skyddar matstrupen mot syran, men som på lång sikt kan medföra en liten ökad risk för cancer [3].

Studier visar att refluxsjukdom lätt kan förbises vid undersökning av små och större barn, trots att tillståndet påverkar barnens dagliga liv.
Hos barn med funktionshinder och utvecklingsstörning förekommer refluxsjukdom mycket oftare än hos barn med normal utveckling. Förekomsten av refluxsjukdom ligger på 50-75 % bland barn som har Downs syndrom, CP eller autism eller de som är för tidigt födda [4].


 

Referenser:

  1. Malfertheiner P, Hallerbäck B. Clinical manifestations and complications of gastroesophageal reflux disease (GERD). Int J Clin Pract 2005;59:346–55.
  2. Nelson SP, Chen EH, Syniar GM, Christoffel KK. Prevalence of symptoms of gastroesophageal reflux during childhood: a pediatric practice-based survey. Pediatric Practice Research Group. Arch Pediatr Adolesc Med 2000;154:150-4.
  3. Malfertheiner P, Hallerbäck B. Clinical manifestations and complications of gastroesophageal reflux disease (GERD). Int J Clin Pract 2005;59:346–55. Gold BD. Outcomes of pediatric gastroesophageal reflux disease: in the first year of life, in childhood, and in adults…oh and should we really leave Helicobacter pylori alone? J Pediatr Gastroenterol Nutr 2003;37 Suppl 1:S33-9.
  4. Burns, J. Pediatric GERD is a common but easily overlooked medical condition. Pediatric/Adolescent Gastroesophageal Reflux Association (PAGER) (1998c). Pediatric gastroesophageal reflux (GER) [on-line]. Available: www.reflux.org/reflux/paghomfa.nsf/pages/gerpediatric.htm
  5. Pediatric/Adolescent Gastroesophageal Reflux Association (PAGER) (1998c). Pediatric gastroesophageal reflux (GER) [on-line]. Available: www.reflux.org/reflux/paghomfa.nsf/pages/gerpediatric.htm
  6. Pediatric/Adolescent Gastroesophageal Reflux Association (PAGER) (1998c). Pediatric gastroesophageal reflux (GER) [on-line]. Available: www.reflux.org/reflux/paghomfa.nsf/pages/gerpediatric.htm
  7. Rudolph CD, Mazur LJ, Liptak GS, Baker RD, Boyle JT, Colletti RB, et al. Guidelines for evaluation and treatment of gastroesophageal reflux in infants and children: recommendations of the North American Society for Pediatric Gastroenterology and Nutrition. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2001;32 Suppl 2:S1-31.
  8. Rudolph CD, Mazur LJ, Liptak GS, Baker RD, Boyle JT, Colletti RB, et al. Guidelines for evaluation and treatment of gastroesophageal reflux in infants and children: recommendations of the North American Society for Pediatric Gastroenterology and Nutrition. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2001;32 Suppl 2:S1-31.
  9. Patients’ Perspectives on GERD, AstraZeneca Survey. September, 2006
  10. Patients’ Perspectives on GERD, AstraZeneca Survey. September, 2006
  11. Dent J, Brun J, Fendrick A, Fennerty M, Janssens J, Kahrilas P et al. on behalf of the Genval Workshop Group. An evidence-based appraisal of reflux disease management – the Genval Workshop Report. Gut 1999;44 Suppl 2:S1–15
  12. DeVault KR, Castell DO. Updated guidelines for the diagnosis and treatment of gastroesophageal reflux disease. Am J Gastroenterol 2005;100:190-200.
  13. Dent J, Brun J, Fendrick A, Fennerty M, Janssens J, Kahrilas P et al. on behalf of the Genval Workshop Group. An evidence-based appraisal of reflux disease management – the Genval Workshop Report. Gut 1999;44 Suppl 2:S1–15. Dent J, Jones R, Kahrilas, P, Talley NJ. Management of gastro-oesophageal reflux disease in general practice BMJ 2001;322:344-347. Dent J, Jones R, Kahrilas, P, Talley NJ. Management of gastro-oesophageal reflux disease in general practice BMJ 2001;322:344-347
  14. Werlin SL, Dodds WJ, Hogan WJ, Arndorfer RC. Mechanisms of gastroesophageal reflux in children. J Pediatr 1980;97:244-9. Hassall E, Kerr W, El-Serag HB. Characteristics of children receiving proton pump inhibitors continuously for up to 11 years duration. J Pediatr 2007;150:262-7, 267 e1.
  15. Hassal E. Decisions in diagnosing and managing chronic gastroesophageal reflux disease in children. J Pediatr. 2005;146(suppl):S3-S12

Senast uppdaterad: 2010-01-12

 
Lif

www.magskolan.nu | Copyright, Astra Zeneca AB