Magskolan Printlogga

Finns det några kliniska instrument som kan göra det lättare att förstå patienternas symtom?

GerdQ är ett patientformulär som bygger på de tidigare validerade formulären Reflux Disease Questionnaire (RDQ), Gastrointestinal Symptom Rating Scale (GSRS) och GERD Impact Scale (GIS).

GerdQ är enklare och träffsäkrare än tidigare formulär då det bygger på de sex frågor som i en studie [19] gav bäst resultat för att visa på om en patient med refluxsymtom verkligen hade GERD eller inte. GerdQ kan användas både för nya patienter som söker för refluxsymtom och för de som redan står på en syrahämmare men inte får fullgod hjälp av sin behandling.

Förhoppningsvis leder detta till att det inte används protonpumpshämmare i onödan och att patienter med refluxsjukdom får den syrahämning som ger symtomfrihet och en god livskvalitet.  

I dag är generellt uppfattningen hos förskrivande läkare att andelen patienter som har terapisvikt med nuvarande behandling med protonpumpshämmare är cirka 10 %. Undersökningar visar dock att den siffran är betydligt högre när man frågar patienter. Man kan ställa sig frågan varför denna diskrepans finns och vad detta resultat kan bero på. Dessa data styrker ytterligare behovet av ett verktyg för uppföljning.  

Målet med GerdQ är att hjälpa de läkare som handlägger patienter med syrarelaterade besvär, bland annat med hjälp av ett frågeformulär. Ambitionen är att de strukturerade frågorna ska synliggöra över-, under- och felförskrivning.

Vid uppföljning av patienter som inte fått sina symtom och sin indikation utvärderad under lång tid kan t.ex. användningen av GerdQ-verkyget innebära att det visar sig att patienten inte har behov av en fortsatt behandling med protonpumpshämmare.

Om patienten däremot inte är symtomfri efter behandling med någon av de äldre protonpumpshämmarna är givetvis vår förhoppning att patienten ska få möjlighet till behandling med Nexium (esomeprazol).

Klicka här för en större version

Klicka här för att öppna Gerd Q testet

Här kan du ladda ner Gerd Q testet som pdf


 

Referenser:

  1. Vakil N, Van Zanten SV, Kahrilas P, Dent J, Jones R and the Global Consensus Group. The Montreal definition and classification of gastroesophageal reflux disease: a global evidence-based consensus. Am J Gastroenterol 2006;101:1900–20.
  2. Lundell LR, Dent J, Bennett JR, Blum AL, Armstrong D, Galmiche JP et al. Endoscopic assessment of oesophagitis: clinical and functional correlates and further validation of the Los Angeles classification. Gut 1999;45:172–80.
  3. Dent J, Brun J, Fendrick A, Fennerty M, Janssens J, Kahrilas P et al. on behalf of the Genval Workshop Group. An evidence-based appraisal of reflux disease management – the Genval Workshop Report. Gut 1999;44 Suppl 2:S1–S15.
  4. Zongli Zheng, Helena Nordenstedt, Nancy L Pedersen, Jesper Lagergren, Weimin Ye. Lifestyle factors and risk for symptomatic gastroesophageal reflux in monozygotic twins. Gastroenterology. 2007;132:87-95.
  5. Hungin AP, Raghunath AS, Wiklund I. Beyond heartburn: a systematic review of the extra-oesophageal spectrum of reflux-induced disease. Fam Pract 2005;22:591–603.
  6. Dent J, El-Serag HB, Wallander M-A, Johansson S. Epidemiology of gastro-oesophageal reflux disease: a systematic review. Gut 2005;54:710–17.
  7. Locke GR, Talley NJ, Fett SL, Zinsmeister AR, Melton JM III. Prevalence and clinical spectrum of gastroesophageal reflux: a population-based study in Olmsted County, Minnesota. Gastroenterology 1997;112:1448–56.
  8. Crawley JA, Schmitt CM. How satisfied are chronic heartburn sufferers with their prescription medications? Results of the Patient Unmet Needs Survey. J Clin Outcomes Man 2000;7:29–34.
  9. Malfertheiner P, Hallerbäck B. Clinical manifestations and complications of gastroesophageal reflux disease (GERD) Int J Clin Pract 2005;59:346–55.
  10. Kulig M, Nocon M, Vieth M, Leodolter A, Jaspersen, D Labenz J et al. Risk factors of gastroesophageal reflux disease:methodology and first epidemiological results of the ProGERD study. J Clin Epidemiol 2004;57:580–9.
  11. Dent J, Armstrong D, Delaney B, Moayyedi P, Talley NJ, Vakil N. Symptom evaluation in reflux disease: workshop background, processes, terminology, recommendations and discussion outputs. Gut 2004;53 (Suppl IV):iv1–iv24.
  12. Liker H, Hungin P, Wiklund I. Managing gastroesophageal reflux disease in primary care: the patient perspective. J Am Board Fam Pract 2005;18:393–400.
  13. Berstad A. A modified haemoglobin substrate method for the estimation of pepsin in gastric juice. Scand J Gastroenterol 1970;5:343–8.
  14. Joelsson B, Johnsson F. Heartburn – the acid test. Gut 1989;30:1523–5.
  15. Bell NJ, Burget D, Howden CW, Wilkinson J, Hunt RH. Appropriate acid suppression for the management of gastro-oesophageal reflux disease. Digestion 1992;51 Suppl 1:59–67.
  16. Carlsson R, Dent J, Watts R, Riley S, Sheikh R, Hatlebakk J et al. Gastro-oesophageal reflux disease in primary care: an international study of different treatment strategies with omeprazole. Eur J Gastroenterol Hepatol 1998;10:119–24.
  17. Kulig M, Leodolter A, Vieth M, Schulte E, Jaspersen D, Labenz J et al. Quality of life in relation to symptoms in patients with gastro-oesophageal reflux disease – and analysis based on the ProGERD initiative. Aliment Pharmacol Ther 2003;18:767–76.
  18. Johnson DA, Orr WC, Crawley JA, Traxler B, McCullough J, Brown KA et al. Effect of esomeprazole on nighttime heartburn and sleep quality in patients with GERD: a randomized, placebo-controlled trial. Am J Gastroenterol 2005;100:1914–22.
  19. Dent J et al. Scand. J. Gastro. 2008,

Senast uppdaterad: 2010-01-12

 
Lif

www.magskolan.nu | Copyright, Astra Zeneca AB