Magskolan Printlogga

Hur ska refluxsjukdom behandlas?

  • Skriv ut sidan
  • Dela med en vän

Det viktigaste målet för effektiv behandling av refluxsjukdom är att hålla maginnehållets pH över 4 så länge som möjligt för att uppnå frihet från symtom på refluxsjukdom och esofageal skada [14,15].


Protonpumpshämmare har visat sig vara det effektivaste läkemedlet för varaktig pH-kontroll och rekommenderas i internationella riktlinjer för behandling av refluxsjukdom som första linjens behandling för patienter med refluxsjukdom [3].

Refluxsjukdom är emellertid ett kroniskt tillstånd och majoriteten av patienterna får ett symtomåterfall inom 2 till 3 månader efter det att den inledande behandlingen har avslutats [16].

Diagram: Symtomatic relapse rates are similar in patients with GERD whether or not they have esophagitis

Klicka på bilden för en större version

De flesta patienter med refluxsjukdom behöver därför långvarig behandling och internationella riktlinjer rekommenderar att den inledande läkande PPI-dosen sänks till en dos som ger varaktig frihet från symtom och esofagit [3]. Symtomfrihet under långvarig behandling är en bra prediktor för frånvaro av esofagit [3].


 

Referenser:

  1. Vakil N, Van Zanten SV, Kahrilas P, Dent J, Jones R and the Global Consensus Group. The Montreal definition and classification of gastroesophageal reflux disease: a global evidence-based consensus. Am J Gastroenterol 2006;101:1900–20.
  2. Lundell LR, Dent J, Bennett JR, Blum AL, Armstrong D, Galmiche JP et al. Endoscopic assessment of oesophagitis: clinical and functional correlates and further validation of the Los Angeles classification. Gut 1999;45:172–80.
  3. Dent J, Brun J, Fendrick A, Fennerty M, Janssens J, Kahrilas P et al. on behalf of the Genval Workshop Group. An evidence-based appraisal of reflux disease management – the Genval Workshop Report. Gut 1999;44 Suppl 2:S1–S15.
  4. Zongli Zheng, Helena Nordenstedt, Nancy L Pedersen, Jesper Lagergren, Weimin Ye. Lifestyle factors and risk for symptomatic gastroesophageal reflux in monozygotic twins. Gastroenterology. 2007;132:87-95.
  5. Hungin AP, Raghunath AS, Wiklund I. Beyond heartburn: a systematic review of the extra-oesophageal spectrum of reflux-induced disease. Fam Pract 2005;22:591–603.
  6. Dent J, El-Serag HB, Wallander M-A, Johansson S. Epidemiology of gastro-oesophageal reflux disease: a systematic review. Gut 2005;54:710–17.
  7. Locke GR, Talley NJ, Fett SL, Zinsmeister AR, Melton JM III. Prevalence and clinical spectrum of gastroesophageal reflux: a population-based study in Olmsted County, Minnesota. Gastroenterology 1997;112:1448–56.
  8. Crawley JA, Schmitt CM. How satisfied are chronic heartburn sufferers with their prescription medications? Results of the Patient Unmet Needs Survey. J Clin Outcomes Man 2000;7:29–34.
  9. Malfertheiner P, Hallerbäck B. Clinical manifestations and complications of gastroesophageal reflux disease (GERD) Int J Clin Pract 2005;59:346–55.
  10. Kulig M, Nocon M, Vieth M, Leodolter A, Jaspersen, D Labenz J et al. Risk factors of gastroesophageal reflux disease:methodology and first epidemiological results of the ProGERD study. J Clin Epidemiol 2004;57:580–9.
  11. Dent J, Armstrong D, Delaney B, Moayyedi P, Talley NJ, Vakil N. Symptom evaluation in reflux disease: workshop background, processes, terminology, recommendations and discussion outputs. Gut 2004;53 (Suppl IV):iv1–iv24.
  12. Liker H, Hungin P, Wiklund I. Managing gastroesophageal reflux disease in primary care: the patient perspective. J Am Board Fam Pract 2005;18:393–400.
  13. Berstad A. A modified haemoglobin substrate method for the estimation of pepsin in gastric juice. Scand J Gastroenterol 1970;5:343–8.
  14. Joelsson B, Johnsson F. Heartburn – the acid test. Gut 1989;30:1523–5.
  15. Bell NJ, Burget D, Howden CW, Wilkinson J, Hunt RH. Appropriate acid suppression for the management of gastro-oesophageal reflux disease. Digestion 1992;51 Suppl 1:59–67.
  16. Carlsson R, Dent J, Watts R, Riley S, Sheikh R, Hatlebakk J et al. Gastro-oesophageal reflux disease in primary care: an international study of different treatment strategies with omeprazole. Eur J Gastroenterol Hepatol 1998;10:119–24.
  17. Kulig M, Leodolter A, Vieth M, Schulte E, Jaspersen D, Labenz J et al. Quality of life in relation to symptoms in patients with gastro-oesophageal reflux disease – and analysis based on the ProGERD initiative. Aliment Pharmacol Ther 2003;18:767–76.
  18. Johnson DA, Orr WC, Crawley JA, Traxler B, McCullough J, Brown KA et al. Effect of esomeprazole on nighttime heartburn and sleep quality in patients with GERD: a randomized, placebo-controlled trial. Am J Gastroenterol 2005;100:1914–22.
  19. Dent J et al. Scand. J. Gastro. 2008,

Senast uppdaterad: 2009-04-01

 
Lif

www.magskolan.nu | Copyright, Astra Zeneca AB