Magskolan Printlogga

Vad är huvudorsaken till refluxsjukdom?

  • Skriv ut sidan
  • Dela med en vän

Tvärt emot vad man vanligen tror spelar livsstilsfaktorer inte någon större roll för utvecklingen av refluxsjukdom. Hos merparten av dem som har refluxsjukdom utlöses symtomen i första hand av att slemhinnan i esofagus kommer i kontakt med magsyra och pepsin p.g.a. att nedre magmunnen inte håller tätt [3].

Övervikt, rökning och fysiskt arbete på jobbet kan vara riskfaktorer för frekventa refluxsymtom. Däremot kan fysisk aktivitet på fritiden vara en skyddande faktor [4].

Maginnehållet förhindras normalt att flöda tillbaka till esofagus av en muskelring, nedre esofagussfinktern. Denna slutmuskel fungerar som en envägsventil som tillåter mat att passera till magsäcken men inte att tränga tillbaka samma väg uppåt.

Ibland fungerar nedre esofagussfinktern inte hundraprocentigt effektivt utan låter maginnehållet komma tillbaka upp i esofagus, där magsyra och pepsin kan irritera slemhinnan.

Normalt griper ett antal mekanismer i slemhinneförsvaret in och minimerar skadan på esofagus när magsyra och pepsin flödar tillbaka genom nedre esofagussfinktern. När dessa mekanismer är försämrade eller överbelastade kan symtom på refluxsjukdom utvecklas.

Referenser:

  1. Vakil N, Van Zanten SV, Kahrilas P, Dent J, Jones R and the Global Consensus Group. The Montreal definition and classification of gastroesophageal reflux disease: a global evidence-based consensus. Am J Gastroenterol 2006;101:1900–20.
  2. Lundell LR, Dent J, Bennett JR, Blum AL, Armstrong D, Galmiche JP et al. Endoscopic assessment of oesophagitis: clinical and functional correlates and further validation of the Los Angeles classification. Gut 1999;45:172–80.
  3. Dent J, Brun J, Fendrick A, Fennerty M, Janssens J, Kahrilas P et al. on behalf of the Genval Workshop Group. An evidence-based appraisal of reflux disease management – the Genval Workshop Report. Gut 1999;44 Suppl 2:S1–S15.
  4. Zongli Zheng, Helena Nordenstedt, Nancy L Pedersen, Jesper Lagergren, Weimin Ye. Lifestyle factors and risk for symptomatic gastroesophageal reflux in monozygotic twins. Gastroenterology. 2007;132:87-95.
  5. Hungin AP, Raghunath AS, Wiklund I. Beyond heartburn: a systematic review of the extra-oesophageal spectrum of reflux-induced disease. Fam Pract 2005;22:591–603.
  6. Dent J, El-Serag HB, Wallander M-A, Johansson S. Epidemiology of gastro-oesophageal reflux disease: a systematic review. Gut 2005;54:710–17.
  7. Locke GR, Talley NJ, Fett SL, Zinsmeister AR, Melton JM III. Prevalence and clinical spectrum of gastroesophageal reflux: a population-based study in Olmsted County, Minnesota. Gastroenterology 1997;112:1448–56.
  8. Crawley JA, Schmitt CM. How satisfied are chronic heartburn sufferers with their prescription medications? Results of the Patient Unmet Needs Survey. J Clin Outcomes Man 2000;7:29–34.
  9. Malfertheiner P, Hallerbäck B. Clinical manifestations and complications of gastroesophageal reflux disease (GERD) Int J Clin Pract 2005;59:346–55.
  10. Kulig M, Nocon M, Vieth M, Leodolter A, Jaspersen, D Labenz J et al. Risk factors of gastroesophageal reflux disease:methodology and first epidemiological results of the ProGERD study. J Clin Epidemiol 2004;57:580–9.
  11. Dent J, Armstrong D, Delaney B, Moayyedi P, Talley NJ, Vakil N. Symptom evaluation in reflux disease: workshop background, processes, terminology, recommendations and discussion outputs. Gut 2004;53 (Suppl IV):iv1–iv24.
  12. Liker H, Hungin P, Wiklund I. Managing gastroesophageal reflux disease in primary care: the patient perspective. J Am Board Fam Pract 2005;18:393–400.
  13. Berstad A. A modified haemoglobin substrate method for the estimation of pepsin in gastric juice. Scand J Gastroenterol 1970;5:343–8.
  14. Joelsson B, Johnsson F. Heartburn – the acid test. Gut 1989;30:1523–5.
  15. Bell NJ, Burget D, Howden CW, Wilkinson J, Hunt RH. Appropriate acid suppression for the management of gastro-oesophageal reflux disease. Digestion 1992;51 Suppl 1:59–67.
  16. Carlsson R, Dent J, Watts R, Riley S, Sheikh R, Hatlebakk J et al. Gastro-oesophageal reflux disease in primary care: an international study of different treatment strategies with omeprazole. Eur J Gastroenterol Hepatol 1998;10:119–24.
  17. Kulig M, Leodolter A, Vieth M, Schulte E, Jaspersen D, Labenz J et al. Quality of life in relation to symptoms in patients with gastro-oesophageal reflux disease – and analysis based on the ProGERD initiative. Aliment Pharmacol Ther 2003;18:767–76.
  18. Johnson DA, Orr WC, Crawley JA, Traxler B, McCullough J, Brown KA et al. Effect of esomeprazole on nighttime heartburn and sleep quality in patients with GERD: a randomized, placebo-controlled trial. Am J Gastroenterol 2005;100:1914–22.
  19. Dent J et al. Scand. J. Gastro. 2008,

Senast uppdaterad: 2010-01-12

 
Lif

www.magskolan.nu | Copyright, Astra Zeneca AB