Symtom

Gastroesofageal refluxsjukdom är vanlig. Det har uppskattats att 15–20 % har besvär minst en gång per vecka och att 4–7 % har besvär dagligen. GERD är något vanligare hos män och fördelningen mellan man och kvinna är 1–1,5:1.

Prevalens av GERD symtom:

1. 15-20 % har symtom minst 1 gång per vecka 
2. 4-7 % har dagliga besvär 
3. män : kvinnor = 1-1,5 : 1
   

Sjukdomen förekommer i alla åldrar och det finns inget tydligt ålderstopp [4]. De två senaste decennierna har visat en ökande prevalens av sjukdomen, och i en engelsk undersökning hade GERD-incidensen ökat hela 5 gånger från 1977 till 1996 [5].

Dysfagi, dvs. en känsla av att maten fastnar, är en viktig prediktor för att starta en utredning med endoskopi. Även odynofagi, sväljningsutlöst smärta, är ett alarmsymtom som ska initiera omedelbar utredning. Övriga alarmsymtom framgår av faktaruta. Till alarmsymtom räknas också nydebuterade symtom hos en patient som är äldre än 50 år, även om patientens symtom inte är alarmerande på annat sätt.

Extraesofageala symtom förekommer inte helt sällan. En del patienter har helt andra symtom av sin GERD och inte de typiska besvären med halsbränna och regurgitationer, som direkt skulle vägleda den behandlande läkaren. En intakt nedre och övre esofagussfinkter, LES (Lower Esophagel Sfincter) respektive UES (Upper Esophageal Sfincter) förhindrar normalt att mer än fysiologisk reflux uppträder.

UES har högt vilotryck och förhindrar refluxat att nå farynx och larynx. UES-trycket ökar också när det intraesofageala trycket ökar i samband med reflux. Farynx och de övre luftvägarna skyddas också av epiglottis med reflexutlöst stängning vid abrupt distension av esofagus. För att extraesofageala symtom (se Faktaruta) ska uppträda måste en eller flera skyddsmekanismer vara ur spel. Utöver dessa har man också diskuterat förekomst av kolinerg, vagal reflex. Saltsyrainstillation, s.k. Bersteintest, kan leda till icke-kardiell bröstsmärta och även minska luftvägsflödet [71, 72 i Gerd-del 3].

Olika frågeformulär har konstruerats för att underlätta att ställa diagnosen [43]. Ett sådant är RDQ (Reflux Disease Questionnaire). Detta frågeformulär bygger på att patienten dels anger frekvensen av sina besvär, dels graderar symtomens svårighetsgrad under en 4-veckorsperiod.

Det finns ingen bra korrelation mellan symtomsvårighetsgrad och endoskopifynd, och patienter med t.ex. lätta till måttliga besvär kan ha en svår erosiv esofagit vid gastroskopiutredning. Symtomfördelning hos patienter med och utan esofagit framgår av följande figur och merparten av patienterna hade i undersökningen måttliga besvär [22, GERD-del 2].

Figur 3: Symtomet halsbränna hos patienter utan och med esofagit. Staplarna visar andel milda, måttliga och svåra besvär i de båda patientgrupperna. Modifierat från [22].