Behovet av varaktig symtomlindring (Nexium)
Patienter med ihållande refluxsjukdom vill ha varaktig symtomlindring
Många patienter som kommer med ihållande eller återkommande halsbränna eller andra symtom på gastroesofageal refluxsjukdom har redan försökt med livsstilsförändringar, receptfria läkemedel [1] och eventuellt också behandlats med receptbelagda läkemedel utan att nå tillfredsställande resultat [2].
De är frustrerade på grund av sina symtom och refluxsjukdomens inverkan på det dagliga livet, och behöver en effektiv behandling. Genom att skriva ut Nexium® (esomeprazol) kan du uppnå effektiv syrakontroll [3–5] och frihet från refluxsymtom [6,7], läka esofagit hos dina patienter [8,9] och se till att refluxsjukdomen inte återkommer samt minska den störning och oro som orsakas av refluxsjukdomen [10,11].
Gastroesofageal refluxsjukdom är ett tillstånd som utvecklas när återflödet av maginnehåll ger besvärande symtom och/eller komplikationer [12]. Detta är den globalt vedertagna Montrealdefinitionen av refluxsjukdom, som formulerades av en konsensusgrupp bestående av 44 experter världen över under ledning av ett arbetsutskott [12].
Konsensusgruppen kom också fram till att om det inte föreligger några varningssymtom så behöver primärvården inte göra någon vidare utredning, utan kan med framgång diagnostisera och behandla den typiska refluxsjukdomen på basis av symtomen och deras inverkan på patienternas liv. Detta kan mätas med hjälp av GerdQ - kvalitetsuppföljning av refluxterapi.
Ihållande symtom på refluxsjukdom inverkar störande på patientens liv därför att de påverkar intaget av mat och dryck, sömn och andra dagliga aktiviteter [13], kan minska produktiviten på arbetet [14] och väcka oro för eventuella långsiktiga effekter [1].
![Vilken grad av störande inverkan på livet som kan accepteras på grund av refluxsjukdomen varierar mellan patienter. Montrealdefinitionen av refluxsjukdom konstaterar att refluxsymtom är besvärande när de inverkar negativt på patientens välbefinnande. I klinisk praxis är det följaktligen patienten som bör besluta om symtomen är besvärande och därför bör klassificeras som refluxsjukdom [12]. Ditt behandlingsval bör spegla refluxsjukdomens inverkan på patientens liv.](/ImageVault/Images/height_338/width_450/storage_Edited/filename_EWuIVO42M5RdWFkJ9MQH.bmp/id_299/ImageVaultHandler.aspx)
Vilken grad av störande inverkan på livet som kan accepteras på grund av refluxsjukdomen varierar mellan patienter. Montrealdefinitionen av refluxsjukdom konstaterar att refluxsymtom är besvärande när de inverkar negativt på patientens välbefinnande. I klinisk praxis är det följaktligen patienten som bör besluta om symtomen är besvärande och därför bör klassificeras som refluxsjukdom [12]. Ditt behandlingsval bör spegla refluxsjukdomens inverkan på patientens liv.
Upp till hälften av alla patienter som kommer till primärvården med symtom på refluxsjukdom har refluxesofagit [15]. Den behandling som förskrivs måste därför inte bara ge frihet från halsbränna utan också kunna läka en eventuell bakomliggande esofagit.
Refluxsjukdom kan vara ett allvarligt tillstånd. Upprepad skada på esofagus kan leda till utveckling av Barretts esofagus med risk för adenokarcinom i esofagus [15].
Referenser
- Dent J, Brun J, Fendrick AM, Fennerty MB, Janssens J, Kahrilas PJ et al. An evidence-based appraisal of reflux disease management – the Genval Workshop Report. Gut 1999;44 Suppl 2: S1–S16.
- Crawley JA, Schmitt CM. How satisfied are chronic heartburn sufferers with their prescription medications? Results of the Patient Unmet Needs Survey. J Clin Outcomes Man 2000;7:29–34.
- Miner P, Katz P, Chen Y, Sostek M. Gastric acid control with esomeprazole, lansoprazole, omeprazole, pantoprazole and rabeprazole: a 5-way cross-over study. Am J Gastroenterol 2003;98:2616–20.
- Miner P, Katz P, Chen Y, Sostek M. Reanalysis of intragastric pH results based on updated correction factors for Slimline and Zinetics 24 single-use pH catheters. Am J Gastroenterol 2006;101:404–5, 406
- Röhss K, Wilder-Smith C, Nauclér E, Jansson L. Esomeprazole 20 mg provides more effective intragastric acid control than maintenance-dose rabeprazole, lansoprazole or pantoprazole in healthy volunteers. Clin Drug Invest 2004;24:1–7.
- Kahrilas P, Falk G, Johnson D, Schmitt C, Collins D, Whipple J, et al. Esomeprazole improves healing and symptom resolution as compared with omeprazole in reflux esophagitis patients: a randomized controlled trial. Aliment Pharmacol Ther 2000;14:1249–58.
- Richter J, Kahrilas J, Johanson J, Maton P, Breiter J, Hwang C, et al. Efficacy and safety of esomeprazole compared with omeprazole in GERD patients with erosive esophagitis: a randomized controlled trial. Am J Gastroenterol 2001;96:656–65.
- Vakil NB, Shaker R, Johnson DA, Kovacs T, Baerg RD, Hwang C et al. The new proton pump inhibitor esomeprazole is effective as a maintenance therapy in GERD patients with healed erosive esophagitis: a 6-month, randomized, double-blind, placebo-controlled study of efficacy and safety. Aliment Pharmacol Ther 2001;15:926–35.
- Johnson DA, Benjamin SB, Vakil NB, Goldstein JL, Lamet M, Whipple J et al. Esomeprazole once daily for 6 months is effective therapy for maintaining healed erosive esophagitis and for controlling gastroesophageal reflux disease symptoms: a randomized, double-blind, placebo-controlled study of efficacy and safety. Am J Gastroenterol 2001;96:27–34.
- Lauritsen K, Junghard O, Eklund S, Wiklund I. The effect of esomeprazole 40 mg on healing, reflux symptoms and quality of life in patients with reflux esophagitis. Gastroenterology 2002;122:A200 (and associated poster).
- Talley N Junghard O, Wiklund I. Improvement in health-related quality of life following esomeprazole treatment in patients with endoscopy-negative gastroesophageal reflux disease. J Gastroenterol Hepatol 2002;17 Suppl:A18.
- Vakil N, Van Zanten SV, Kahrilas P, Dent J, Jones R and the Global Consensus Group. The Montreal definition and classification of gastroesophageal reflux disease: a global evidence-based consensus. Am J Gastroenterol 2006;101:1900–20.
- Jasani K, Piterman L, McCall L. Gastroesophageal reflux and quality of life. Patient’s knowledge, attitudes and perceptions. Aust Fam Physician. 1999;28 Suppl 1:S15–8.
- Wahlqvist P, Carlsson J, Ståhljammar N-O, Wiklund I. Validity of a Work Productivity and Activity Impairment questionnaire for patients with symptoms of gastro-oesophageal reflux disease (WPAI-GERD) – results from a cross-sectional study. Value Health 2002;5:106–13.
- Malfertheiner P, Hallerbäck B. Clinical manifestations and complications of gastroesophageal reflux. Int J Clin Pract 2005;59:346–55.
Senast uppdaterad: 2010-01-12